Min älskade
mamma! Helt klart världens bästa mamma!!! (Förstår att vissa blir avundsjuka...;) ) Hon ägnar all tid hon orkar åt mig och dom finaste ungarna!! :) Älskar henne över allt annat och är otroligt glad att hon står mig och barnen så nära... :)
Vi pratar varje dag, MINST en gång om dagen ha ha! Och ses så ofta vi hinner. :)
Hon tycker EMil är så smart och söt, och Ella så busig och söt ha ha! (För erkänn, alla barn ÄR liksom inte söta.....)
:)
I veckan hände något otroligt.
Dottern hade med en handväska till dagis i måndags. DÄr i låg två av mina My little ponys sen jag var liten... Tänkte inte alls på vad hon stoppat i utan stressade iväg. När vi sen skulle gå hem på em så var väskan borta!
E hade ingen koll på var hon lagt den. Deras fröken hade inte sett väskan alls...
Suck.
Vi kollade på tisdagen, ingen väska. Onsdag när jag hämtade dom letade vi igenom hela gården samt alla rum inne på förskolan. Ville ju så gärna ha tillbaka min lila och rosa ponny som är minnen...
Suck igen.
Onsdag kväll pratade jag med farmor en stund och bad om ursäkt för en självisk önskan (hon och pappa hjälper mig ju redan med så mycket annat!! Större saker... ), men om det var möjligt så ville jag gärna ha tillbaka väskan med hästarna i...
Torsdag morgon. Väskan ligger på golvet rakt framför mina ögon... Och hästarna var i förstås.
VAd säger man? Tackade farmor så mycket förstås, det var ju som sagt ingen "nödvändig" önskan att uppfylla det där...
Blev jätteglad. :) Barnen med.
:)
Imorgon blir det stugan, och sen på em träffa H.
Puss puss!
